Kategori: Aktuellt

Familjehemscenters nya hjälpmedelsbank innehåller hjälpmed el som familjehem kan låna för att underlätta vardagslivet för sina barn. Några exempel är bolltäcke: som med dess tyngd kan ha en lugnande effekt vid svårigheter att sova till exempel om man känner fysisk och/eller psykisk oro. Andra exempel är timglas: för att förbättra känslan för tid exempelvis som ett smart hjälpmedel vid läxläsning, sittkuddar: kan dämpa ”myror i byxorna” och hjälpa barnet till bättre koncentration o fokus.

– Att kostnadsfritt låna från vår hjälpmedelsbank  kan vara ett bra första steg för att pröva sig fram vilka hjälpmedel som stöttar barnet i dess utveckling. Barn är ofta öppna för att prova nya saker och vill gör

a det som vuxenvärlden vill så om de exempelvis inte sitter still beror det helt enkelt på att de av någon anledning inte kan.

Barn är ofta öppna för att prova nya saker och vill göra det som vuxenvärlden vill. Om de exempelvis inte sitter still beror det helt enkelt på att de av någon anledning inte kan.

Det enklaste sättet att låna är att be din konsulent att ta med önskat hjälpmedel till er nästa träff, säger Caroline Wendel.

På Familjehemscenters familjedag i september kommer man att informera mer om hjälpmedelsbanken.

Familjehemscenter är sedan länge medlem i Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF.

RFF är en sammanslutning av medlemmar som bedriver konsulentstödd familjehemsvård och har till syfte att stödja, utveckla och företräda den förstärkta familjehemsvården. På olika sätt medverkar RFF, genom dess medlemmar, i samhällsdebatten om familjehemsvård för såväl vuxna som barn och unga. RFF sprider också kunskap till medlemmarna om aktuell forskning och metodutveckling vad gäller familjehemsvård.

-För oss är det viktigt att känna att vi är med och påverkar kvalitén och rättssäkerheten inom familjehemsvården i Sverige och därför är valet att vara medlem inom ett branschförbund som RFF självklart för oss inom Familjehemscenter, säger Caroline Wendel verksamhetsansvarig.

Riksförbundet har varit mycket drivande i att tillståndsplikt är lagstadgat och där har också personal från Familjehemscenter varit pådrivande under flera år. Läs mer om RFF och dess arbete.

Caroline Wendel, verksamhetsledare:
– Många som vänder sig till oss känner att de vill göra en insats för ett barn eller en ungdom. De flesta har från början ingen klar bild av hur det går till att bli, och hur det är att vara, familjehem. De känner att det vore meningsfullt att stötta ett barn genom att öppna sitt hem och sin familj för en kortare eller längre tid.

Hur blir man familjehem?

– Om du är nyfiken på att bli familjehem vill vi gärna att du kontaktar oss, antingen via telefon eller e-post. När vi fått ”basinformation” om hur din familj lever och bor, vad ni jobbar med och vad ni gillar att göra på fritiden skickar vi över material som de vuxna i familjen fyller i. Det är ett material från Socialstyrelsen som heter BRA-fam och innehåller standardfrågor som är bra att ställa sig, som exempelvis: ”Är jag som vuxen beredd att stötta barnet med skolarbete?” Efter detta vill vi gärna komma hem till familjen och presentera oss lite närmare, men också resonera mer kring vad som gör att man vill bli familjehem och hur de egna barnen (om sådana finns) tänker om att ett barn till kan komma att bo i familjen.

 Vad händer sedan?

– Om familjen så här långt fortfarande vill bli familjehem och vi tänker att ett barn skulle få det bra hemma hos familjen fortsätter utredningsarbetet. Referenter ska ringas och registerutdrag ska inhämtas. Det viktigaste är från Misstanke- och Belastningsregistret, men utdrag tas också från Kronofogden och Socialregistret. Det betyder inte att man måste vara helt ”prickfri”. Däremot vill vi inte att man är misstänkt eller dömd för exempelvis övergrepp eller att vi misstänker att man önskar att bli familjehem för att finansiera skulder. Sedan görs en djupintervju med de vuxna om deras barndom och vuxenliv för att förstå personens historia och se vilka erfarenheter personen har och vad hen tänker om det idag.

Vad är nästa steg?

– När vi kommit så här långt i utredningen börjar vi skriva ihop en beskrivning av familjen. Vi träffar en psykolog som hjälper oss att se vad vi behöver ställa fler frågor kring. De vuxna i familjen fyller i en webbaserad enkät för att se vilka naturliga beteenden som finns. Vi använder oss av Extended Disc, där vi tagit fram en föräldra- och stressprofil. När vi bedömt att familjen är godkänd att bli familjehem sammanställer vi utredningen, som familjen sedan får läsa för att godkänna och redigera eventuella missuppfattningar. Denna beskrivning används sedan som underlag för att Socialtjänsten ska kunna göra en första bedömning av om ett barn skulle matcha just denna familj.

Händer det att familjer inte blir godkända att bli familjehem?

– Ja, det händer. I de fallen är det nästan alltid något som gör att vi tror det skulle bli en för stor belastning för en eller flera i familjen att bli familjehem. Vi förstår att det kan vara både tufft och ledsamt att höra att man inte får möjlighet att bli familjehem hos oss. V i ser det som vår uppgift, och som en trygghet, att skydda både barn som är i samhällets vård men också den intresserade familjen. Vi kan förstås aldrig riktigt säkert veta vem som klarar vad, men vår bedömning baseras på vår mångåriga kunskap och erfarenhet om familjehemskap.

Hur länge har ni varit familjehem?
– Vi har varit familjehem i totalt nio år och sex av dem hos Familjehemscenter, säger Veronica.

Varför vill ni vara familjehem?
– Jag har alltid varit intresserad av att jobba med barn och ungdomar. Det började med att vi tog hand om utbytesstudenter. När några vänner blev familjehem började tankarna att snurra även hos oss. Först var vi bara kontaktfamilj och sedan blev vi familjehem.

Vad är det bästa med att vara familjehem?
– Det bästa är att umgås med barnen och se hur de utvecklas. Vi lär oss så mycket om barnen och oss själva.

Vad är den största skillnaden med att tillhöra Familjehemscenter mot att jobba direkt för kommun?
– Det är en stor skillnad. Konsulenterna på Familjehemscenter finns till för oss familjehem. Genom stöttning och samtal ser de både till våra placerade barn och hela familjens bästa. Vår konsulent hör av sig minst en gång i veckan och besöker oss minst en gång i månaden. Vi upplever att de inte är stressade utan har tid för oss och är rädda om oss. Det är skönt att det är ett litet familjeföretag där vi känner de flesta i personalen.

Vad tycker ni om Familjehemscenters utbildningar, handledning och familjedagar?
– Det är bra att det finns gott om utbildningstillfällen. Det är skönt för både oss och barnen att träffa andra familjehemsföräldrar och familjer. Vi behöver inte känna oss ensamma i vår situation. Jag gillar att utbildningarna följer den röda tråden med ICDP. Det är intressant och lärorikt att se olika vinklar på hur man kan bemöta barn i olika situationer.

Kan du rekommendera att bli familjehem hos Familjehemscenter?
– Vi har rekommenderat det till många och några av våra vänner finns nu som familjehem hos Familjehemscenter. Det är många som är nyfikna på att vara familjehem, men många kan också känna en rädsla över hur man ska vara och hur man ska orka. Därför är det skönt med stödet och uppbackningen från en familjehemskonsultent.

Efter fyra års av utredande blev det under våren klart att konsulentstödd familjehemsvård blir tillståndspliktig. Den 15:e april i år trädde lagen i kraft och det innebär att IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, får ett särskilt ansvar om tillsyn över verksamheter som bedriver familjehemsvård. Verksamheter inom branschen ansöker om ett särskilt tillstånd där man bland annat har krav på utbildning gällande verksamhetsledaren.

– Äntligen är detta viktiga steg taget för att säkerställa rättssäkerheten för barnen som finns inom familjehemsvården, säger Familjehemscenters verksamhetsledare Caroline Wendel.

Vidare berättar hon att Familjehemscenter länge varit aktiv i frågan inom RFF, Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård. Bland annat har man kontinuerligt träffat politiker och beslutsfattare, varit med i radio och TV, skrivit debattartiklar samt deltagit i flertalet paneldebatter i Almedalen.

– Jag är helt övertygad att både Familjehemscenters men framför allt RFF:s röst haft stor betydelse i opinionsarbetet, tillägger Caroline.
Hon tillägger dock att det finns en hel del att utveckla och att hon tycker att det ska ställas fler krav men menar samtidigt att man får ta ett steg i taget.

– Vi på Familjehemscenter kommer fortsättningsvis kräva kvalitet och rättssäkerhet inom familjehemsvården och vi hoppas att vi tillsammans med kollegor inom RFF kan fortsätta det arbetet, avslutar Caroline.

Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen