Caroline Wendel, verksamhetsledare:
– Många som vänder sig till oss känner att de vill göra en insats för ett barn eller en ungdom. De flesta har från början ingen klar bild av hur det går till att bli, och hur det är att vara, familjehem. De känner att det vore meningsfullt att stötta ett barn genom att öppna sitt hem och sin familj för en kortare eller längre tid.
Hur blir man familjehem?
– Om du är nyfiken på att bli familjehem vill vi gärna att du kontaktar oss, antingen via telefon eller e-post. När vi fått ”basinformation” om hur din familj lever och bor, vad ni jobbar med och vad ni gillar att göra på fritiden skickar vi över material som de vuxna i familjen fyller i. Det är ett material från Socialstyrelsen som heter BRA-fam och innehåller standardfrågor som är bra att ställa sig, som exempelvis: ”Är jag som vuxen beredd att stötta barnet med skolarbete?” Efter detta vill vi gärna komma hem till familjen och presentera oss lite närmare, men också resonera mer kring vad som gör att man vill bli familjehem och hur de egna barnen (om sådana finns) tänker om att ett barn till kan komma att bo i familjen.
Vad händer sedan?
– Om familjen så här långt fortfarande vill bli familjehem och vi tänker att ett barn skulle få det bra hemma hos familjen fortsätter utredningsarbetet. Referenter ska ringas och registerutdrag ska inhämtas. Det viktigaste är från Misstanke- och Belastningsregistret, men utdrag tas också från Kronofogden och Socialregistret. Det betyder inte att man måste vara helt ”prickfri”. Däremot vill vi inte att man är misstänkt eller dömd för exempelvis övergrepp eller att vi misstänker att man önskar att bli familjehem för att finansiera skulder. Sedan görs en djupintervju med de vuxna om deras barndom och vuxenliv för att förstå personens historia och se vilka erfarenheter personen har och vad hen tänker om det idag.
Vad är nästa steg?
– När vi kommit så här långt i utredningen börjar vi skriva ihop en beskrivning av familjen. Vi träffar en psykolog som hjälper oss att se vad vi behöver ställa fler frågor kring. De vuxna i familjen fyller i en webbaserad enkät för att se vilka naturliga beteenden som finns. Vi använder oss av Extended Disc, där vi tagit fram en föräldra- och stressprofil. När vi bedömt att familjen är godkänd att bli familjehem sammanställer vi utredningen, som familjen sedan får läsa för att godkänna och redigera eventuella missuppfattningar. Denna beskrivning används sedan som underlag för att Socialtjänsten ska kunna göra en första bedömning av om ett barn skulle matcha just denna familj.
Händer det att familjer inte blir godkända att bli familjehem?
– Ja, det händer. I de fallen är det nästan alltid något som gör att vi tror det skulle bli en för stor belastning för en eller flera i familjen att bli familjehem. Vi förstår att det kan vara både tufft och ledsamt att höra att man inte får möjlighet att bli familjehem hos oss. V i ser det som vår uppgift, och som en trygghet, att skydda både barn som är i samhällets vård men också den intresserade familjen. Vi kan förstås aldrig riktigt säkert veta vem som klarar vad, men vår bedömning baseras på vår mångåriga kunskap och erfarenhet om familjehemskap.