Lagar & information
Lag om registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn SFS 2007:171 IVO 2013-11-29 Dnr 6.3.2–42006/2013 3(3)
För att få börja arbeta på eller bli familjehem för Familjehemscenter måste ett utdrag från misstanke- och belastningsregistret lämnas. Sedan har vi som rutin att lämna nytt utdrag varje år så länge man är anställd.
Enskilt bedrivna verksamheter omfattas inte av bestämmelserna om socialtjänstsekretess i 26 kap. 1 § OSL. Av 15 kap. 1 § SoL följer emellertid att tystnadsplikt gäller för den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt socialtjänstlagen. Av detta följer att den enskilda verksamheten och dess personal omfattas av bestämmelserna om tystnadsplikt i SoL. De konsulenter som är knutna till den enskilda verksamheten omfattas även av anmälningsskyldigheten i 14 kap. 1 § SoL samt av bestämmelserna om rapporteringsskyldighet i 14 kap. 3 § SoL (lex Sarah). För den enskilda verksamheten gäller också bestämmelserna om lex Sarah i 14 kap. 3-7 §§ SoL. (ur Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter)
Riksdagen har beslutat om en förändrad lydelse av 1 kap. 2 § SoL som gäller från och med den 1 januari 2013. Den nya bestämmelsen innebär att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och åtgärder enligt SoL om dessa rör vård- eller behandlingsinsatser för barn. Det innebär att den nya regeln i SoL och den befintliga regeln i LVU går längre än barnkonventionen genom att stadga att barnets bästa ska vara avgörande. Barnets bästa ska inte bara vara avgörande vid de formella beslut som fattas utan vid alla åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser för barn. Det är, enligt förarbetena, en given förutsättning att principen om barnets bästa ska tillämpas inom de ramar som lagens övriga bestämmelser ger. I förarbetena betonas att reglerna om barnets bästa och barnets rätt att komma 44 Prop. 1997/98:182 s. 13 41 Grundläggande regler och principer 1 till tals ska tolkas i förhållande till varandra. Informationen från barnet kan på så sätt påverka både bedömningen av barnets bästa och hur barnet ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. (ur Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter)
Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. (6 kap. 1 § tredje stycket SoL) Oberoende av om vården är frivillig eller genomförs med stöd av LVU är utgångspunkten att en god och bibehållen relation mellan barn och föräldrar ska eftersträvas. En placering av ett barn utanför det egna hemmet får inte heller innebära att barnet avskärs från kontakt med känslomässigt betydelsefulla närstående. (ur Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter)
- den unges förhållanden,
- de omständigheter som utgör grund för att den unge behöver beredas vård,
- tidigare vidtagna åtgärder,
- den vård som socialnämnden avser att anordna,
- hur relevant information lämnats till den unge,
- vilket slags relevant information som lämnats, samt
- den unges inställning. Lag (2009:804).
- det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag, och
- rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras.