
Lagar & information
Alla som är verksamma inom verksamhet som berör barn och ungdom har skyldighet att till socialnämnden anmäla om de får kännedom om något som kan innebära att nämnden behöver ingripa till underårigs skydd.
På Familjehemscenter är rutinen för detta att verksamhetsledare genast informeras, som i sin tur sedan kontaktar berörd handläggare på socialtjänsten.
Lag om registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn SFS 2007:171 IVO 2013-11-29 Dnr 6.3.2–42006/2013 3(3)
För att få börja arbeta på eller bli familjehem för Familjehemscenter måste ett utdrag från misstanke- och belastningsregistret lämnas. Sedan har vi som rutin att lämna nytt utdrag varje år så länge man är anställd.
Enskilt bedrivna verksamheter omfattas inte av bestämmelserna om socialtjänstsekretess i 26 kap. 1 § OSL. Av 15 kap. 1 § SoL följer emellertid att tystnadsplikt gäller för den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt socialtjänstlagen. Av detta följer att den enskilda verksamheten och dess personal omfattas av bestämmelserna om tystnadsplikt i SoL. De konsulenter som är knutna till den enskilda verksamheten omfattas även av anmälningsskyldigheten i 14 kap. 1 § SoL samt av bestämmelserna om rapporteringsskyldighet i 14 kap. 3 § SoL (lex Sarah). För den enskilda verksamheten gäller också bestämmelserna om lex Sarah i 14 kap. 3-7 §§ SoL. (ur Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter)
Riksdagen har beslutat om en förändrad lydelse av 1 kap. 2 § SoL som gäller från och med den 1 januari 2013. Den nya bestämmelsen innebär att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och åtgärder enligt SoL om dessa rör vård- eller behandlingsinsatser för barn. Det innebär att den nya regeln i SoL och den befintliga regeln i LVU går längre än barnkonventionen genom att stadga att barnets bästa ska vara avgörande. Barnets bästa ska inte bara vara avgörande vid de formella beslut som fattas utan vid alla åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser för barn. Det är, enligt förarbetena, en given förutsättning att principen om barnets bästa ska tillämpas inom de ramar som lagens övriga bestämmelser ger. I förarbetena betonas att reglerna om barnets bästa och barnets rätt att komma 44 Prop. 1997/98:182 s. 13 41 Grundläggande regler och principer 1 till tals ska tolkas i förhållande till varandra. Informationen från barnet kan på så sätt påverka både bedömningen av barnets bästa och hur barnet ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. (ur Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter)
Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. (6 kap. 1 § tredje stycket SoL) Oberoende av om vården är frivillig eller genomförs med stöd av LVU är utgångspunkten att en god och bibehållen relation mellan barn och föräldrar ska eftersträvas. En placering av ett barn utanför det egna hemmet får inte heller innebära att barnet avskärs från kontakt med känslomässigt betydelsefulla närstående. (ur Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter)
1 § Vid socialnämndens utredning av huruvida ett hem är lämpligt som familjehem ska en bedömning göras av hemmets allmänna förutsättningar för att erbjuda barn och unga vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet. Om ett visst barn eller ung person finns i åtanke för placering, ska nämnden dessutom bedöma om hemmet har förutsättningar att tillgodose hans eller hennes specifika behov. Utredningens innehåll 2 § Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma förekomsten av våld mot närstående, annan brottslighet, missbruk eller andra omständigheter i det tilltänkta familjehemmet som kan äventyra ett barns eller en ung persons trygghet och säkerhet. 3 § Utredningen av hemmets lämplighet ska omfatta uppgifter om 1. familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och levnadsvanor, 2. boende och närmiljö, 3. varje tilltänkt familjehemsförälders personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga samt 4. varje tilltänkt familjehemsförälders inställning till uppdraget. Allmänna råd Vad gäller familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och levnadsvanor bör särskilt beaktas om familjen har – tid och engagemang för uppdraget, – en stabil social situation, – goda inbördes relationer och – tillgång till ett stödjande nätverk. 6 SOSFS 2012:11 Vad gäller boende och närmiljö bör särskilt beaktas om ett barn eller en ung person kan erbjudas – ett eget rum, – en trygg och säker miljö och – en stimulerande fritid. Vad gäller en tilltänkt familjehemsförälders personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga bör särskilt beaktas om han eller hon – är mogen och känslomässigt tillgänglig, – har den hälsa, psykiska stabilitet och uthållighet som krävs för uppdraget, – har kunskap, erfarenhet och förmåga att ge den omsorg och vägledning som ett barn eller en ung person behöver och – har god samarbetsförmåga och är beredd att söka och ta emot stöd och hjälp. Vad gäller en tilltänkt familjehemsförälders inställning till uppdraget bör särskilt beaktas hur han eller hon ställer sig till att – stödja barnet eller den unge i kontakten med närstående, – bidra till att barnets eller den unges behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodoses, – stödja barnet eller den unge i skolarbetet och informera sig om hans eller hennes studiesituation och – fortsätta ha kontakt med barnet eller den unge även sedan placeringen i familjehemmet har upphört. Om utredningen avser ett jourhem, bör utöver vad som ovan sagts beaktas om en tilltänkt jourhemsförälder har förmåga att hantera krisreaktioner hos barn och unga och de upprepade separationer från barn och unga som uppdraget innebär. I utredningen bör även beaktas vilken inställning barn och unga som redan bor i familjehemmet har till att barn eller unga placeras där. (SOSFS 2012:11 (S) Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende)
1 § Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). Insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet.
Den som är under 18 år ska dock beredas vård enligt denna lag, om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 § föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom eller henne och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv.
Vård med stöd av 3 § får även beredas den som har fyllt 18 men inte 20 år, om sådan vård med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är lämpligare än någon annan vård och det kan antas att behövlig vård inte kan ges med den unges samtycke.
Vissa andra åtgärder får vidtas utan samtycke enligt 22 och 24 §§.
Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Lag (2012:777).
2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).
3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.
Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Lag (2006:896).
4 § Beslut om vård med stöd av denna lag meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden.
Ansökan skall innehålla en redogörelse för
- - den unges förhållanden,
- - de omständigheter som utgör grund för att den unge behöver beredas vård,
- - tidigare vidtagna åtgärder,
- - den vård som socialnämnden avser att anordna,
- - hur relevant information lämnats till den unge,
- - vilket slags relevant information som lämnats, samt
- - den unges inställning. Lag (2009:804).
6 § Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart skall omhändertas, om
- det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag, och
- rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras.
Om socialnämndens beslut om omhändertagande inte kan avvaktas, får nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta om omhändertagande. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.
När socialnämnden har ansökt om vård med stöd av lagen, får även rätten besluta att den unge omedelbart skall omhändertas.