Samverkan och vikten av umgänge för placerade barn

Nyligen har vi gått två av tre dagars utbildning med Arianne Struik som är klinisk psykolog nu boende i Australien där hon är verksamhetschef på The Institute for Chronically Traumatized Children (ICTC). Hon har utvecklat den prisbelönta Sleeping Dogs metoden vilken beskrivs i boken Treating Chronically Traumatized children. Boken ingår i kursen och gör att vi kan förstå ännu djupare hur vi kan anpassa och förstå kring de barn vi träffar. Arianne utbildar ofta internationellt om traumabehandling och dissociation hos barn.

Don’t let sleeping dogs lie

Utbildningen har inriktningen på det tredelade föräldraskapet med fokus på traumaperspektiv, samverkan och hur vi kan utforma verkligt meningsfulla umgängen. Under första dagen fick vi lära oss om verktyg som kan användas vid placering av barn och hur föräldrars egna trauman kan påverka barn. Dagen avslutades med att Arianne beskrev olika verktyg som kan användas vid umgängen. Ett exempel hon beskrev var kring en pojke som var mycket rädd för sin pappa som hade gjort förskräckliga saker. Hon hade filmat sig själv när hon pratade med pappan om hur pappan tänkte och kände om pojken. Det minskade förstås pojkens oro när han sedan fick se inspelningen och fick höra att pappan inte ville honom illa eller var arg på pojken, att pappan ville att pojken skulle prata om det som han hade upplevt tillsammans med honom och att pappan förstod att det han gjort var fel.

Den andra dagen handlade mer om läkning av trauman, hur det kan gå till med hjälp av umgängen. Men också hur vi kan höja kvaliteten på umgängen och förstå och hantera barns reaktioner före och efter umgängen.

Inför dag tre fick alla deltagare i uppgift att göra en implementeringsplan och fundera ut hur alla inom sina respektive organisationer kan bidra till att umgängen genomförs på ett sådant sätt att barnets trauma kan börja läkas.

Publicerat den .